Aktionsforskning

Aktionsforskning (eng. action research) är en pragmatisk strategi där fokus ligger på att lösa riktiga problem, oftast handlar det om att lösa problem inom organisationer som skulle innebära en ökning av effektivitet. Det är också en strategi som lämpar sig väl när man önskar förändring, utöver att förändring kan lösa problem så ger förändring också möjligheten att upptäcka nya kunskaper och alternativa handlingsmetoder. Ett iterativt arbetssätt som aktionsforskaren använder sig av medger återkoppling och med det möjligheten att förändra olika element av undersökningen och utöka den. Dessutom så är de eller det som undersöks med och utformar undersökningen, de är då aktiva och bidrar istället för att enbart vara passiva objekt som blir undersökta.

iterativ process aktionsforskning
Den iterativa processen i aktionsforskning (Denscombe, 2014, s. 125)

Hoppa till:

1. Strategins lämplighet
2. Implementation
3. Att tänka på vid val och implementation av aktionsforskning
4. Datainsamlingsmetoder
5. Kunskaper från aktionsforskning
6. Nytta, generaliserbarhet, reliabilitet och validitetsbegränsningar
7. Referenser

1. Strategins lämplighet

På grund av sin natur, där man ofta undersöker praktiska företeelser, så lämpar sig aktionsforskning främst för väldigt småskalig forskning. Dessutom, på grund av det nära deltagandet, så bör forskaren undersöka de typer av områden som han eller hon själv arbetar med och är väl insatt i. Syftet med att använda sig av en aktionsforskningsstrategi är oftast att förbättra effektivitet inom en organisation alternativt även att bygga kunskap och förståelse hos de deltagare som utför arbetet dagligen. Därmed är det av vikt att forskaren är väl insatt i den organisation som man genomför undersökningen i. (Denscombe, 2014)
Exempel från en genomförd studie:
Anne Touboulic & Helen Walker (2015) beskriver i sin artikel hur aktionsforskning med sin pragmatiska framtoning var lämplig som strategi när de ville utöka kunskapen inom ledningen av hållbara försörjningskedjor. Genom att interagera med personer involverade i ledningen av arbetet med hållbara försörjningskedjor så kunde forskarna lyfta fram kunskap om endera hållbarhet eller försörjningskedjor och få de involverade att öka sin kunskap om den del de hade mindre kunskap. Dessutom kunde de öka förståelsen hos aktörerna i olika delar av försörjningskedjan för varandra och hur de tillsammans kan skapa hållbara lösningar.
Till toppen

2. Implementation

Att implementera aktionsforskning innebär att man som forskare måste vara praktiskt delaktig i det som undersöks. M. Denscombe (2014, s.123) säger följande:

”The research needs to be undertaken as part of practice rather than a bolt-on addition to it.”

I och med det praktiska tillvägagångssättet och det problemlösningsorienterade resultaten så har det blivit populärt att organisationer vill implementera strategin. Då är forskaren snarare en konsult som hjälper till att leda forskningen. (Denscombe, 2014)

Exempel från genomförd studie:
A. Touboulic & H. Walker (2015) beskriver ett tre år långt samarbete initierat av ett multinationellt företag inom livsmedelsbranschen lett av en av författarna. Studien genomfördes i syftade att öka kunskapen hos företaget för hur de i samarbete med sina leverantörer skulle kunna bygga hållbara försörjningskedjor. Tre stycken huvuddrag var centrala i implementationen av studien: identifiering av problem (6 månader), genomföra efterforskningar (13 månader) samt planera och implementera (17 månader). (Touboulic & Walker, 2015)

Till toppen

3. Att tänka på vid val och implementation av aktionsforskning

Trots att aktionsforskning erbjuder en väldigt pragmatisk infallsvinkel till forskningen som skall genomföras så bör man tänka på att det är en iterativ forskningsprocess, vilket innebär att den i teorin kan hålla på hur länge som helst. Dessutom bör man, om man genomför forskningen i form av konsultuppdrag, tänka på vem som äger forskningen, vem bestämmer vilka delar man ska undersöka och vem som äger insamlad data. (Denscombe, 2014)
Den etiska aspekten är kanske dock den absolut viktigaste att tänka på när man implementerar strategin. Det är inom en organisation svårt att isolera rutiner som man vill förändra, på något sätt kommer de påverka människor utanför den direkta forskningen. Deras reaktion på förändring kan vara nyttig att ta vara på och då måste man som forskare vara förbered på hur man ska hantera en sådan situation ur ett etiskt perspektiv. Man ska tillexempel alltid be om tillstånd att samla in data i förväg och man måste låta de som bidrar till forskningen kommentera och göra eventuella klargöranden innan publicering. (Denscombe, 2014)
Till toppen

4. Datainsamlingsmetoder

Att samla in data och göra efterforskningar kan se väldigt olika ut beroende på vad man undersöker. Datainsamlingen kan vara uppdelad i olika metoder eller bara använda en metod, det spelar ingen större roll hur men eftersom att aktionsforskning är en kvalitativ strategi så är ofta intervjuer, genomgång av litteratur och observationer lämpliga.
Exempel från genomförd studie:
I den studie som Touboulic & Walker (2015) beskriver så använder sig forskaren av olika metoder för att samla in data. Beroende på vilken del i processen som man befinner sig i kan dock olika metoder vara mer eller mindre lämpliga. Till exempel så använde sig forskaren av intervjuer vid identifiering av problem och sedan workshops när implementeringen skulle planeras så att de praktiker som påverkas fick vara med och utforma implementeringen (Touboulic & Walker, 2015).

Till toppen

5. Kunskaper från aktionsforskning

De resultat man får ut av aktionsforskning är lika varierande som de olika områden man kan undersöka. I och med att man har undersökt något väldigt specifikt, ofta inom en organisation så har de resultat som produceras oftast bara relevans i det sammanhang som de är framtagna ur.
Ett exempel från utförd studie:
I studien utförd av A. Touboulic & H. Walker (2015) så var resultatet att deltagarna som jobbade med att leda hållbara försörjningskedjor fick större förståelse för olika intressenters andra och ibland motstridiga syften samt vilka olika möjligheter till samarbete som finns.
Till toppen

6. Nytta,generaliserbarhet, reliabilitet och validitetsbegränsningar

Från beskrivningen ovan av vad man får ut av att använda aktionsforskning så kan vi förstå att det finns en kraftig begränsning i möjligheten att göra generaliseringar utav resultatet, eftersom att de i princip endast är applicerbara i just det sammanhanget med just dem deltagarna och dem förutsättningarna. För att säga att en undersökning genomförd med aktionsforskning håller validitet så gäller samma som för andra kvalitativa undersökningar, i och med att den är grundad i praktiskt handlande och empiri så bör man kunna anse att aktionsforskning har validitet. Detsamma gäller även reliabilitet, så länge forskarna noga redovisar sina metoder och olika val med motiveringar bör andra forskare som går igenom forskningen kunna bekräfta dess reliabilitet.
Till toppen

7. Referenser

Denscombe, M. (2014). The Good Research Guide: For small-scale social research projects. Berkshire: Open University Press.
Touboulic, A., & Walker, H. (2015). A relational, transformative and engaged approach to sustainable supply chain management: The potential of action research. Human Relations, 1-43. doi:10.1177/0018726715583364

Till toppen

Annons