Etnografi

Etnografiska studier innebär framförallt att forskaren genom fältarbete observerar och ger detaljerade beskrivningar av människor, beteenden och kulturer i dessas naturliga miljö. Dessa beskrivningar bör innehålla tillräckligt mycket djup och detaljer för att kunna ge sanna inblickar i den situation som studeras. Vanligast är att forskaren försöker bli en del av den grupp som studeras genom att delta i gruppens vardagliga aktiviteter, men även mer passiv observation kan utnyttjas. Naturalism är därför ett viktigt element inom etnografisk forskning, då det just innebär att man studerar saker i sin naturliga form, utan att störa genom intrång av forskningsverktyg och liknande. Från detta inifrån-perspektiv kan forskaren få en djup och omfattande förståelse för hur vissa grupper ser på sina sedvanor och utövanden, och såväl kvalitativ som kvantitativ data kan väljas att samlas in. Kvalitativa data och metoder är dock det som starkast associeras med etnografi. Med beskrivningarna som görs eftersträvar man oftast att även relatera särskilda handlingar eller händelser i relation till det kulturella sammanhanget. Ett tydliggörande exempel kan exempelvis vara att en forskare under en tid arbetar som en anställd på ett visst företag för att försöka förstå varför de anställda avhåller sig från att använda ett visst system. (Denscombe, 2014)

 

Hoppa till:

1. Strategins lämplighet
2. Implementation
3. Att tänka på vid val och implementation av etnografisk strategi
4. Datainsamlingsmetoder
5. Kunskaper från etnografiska studier
6. Nytta, generaliserbarhet, reliabilitet och validitetsbegränsningar
7. Referenser

 

1. Strategins lämplighet

Den etnografiska forskningsstrategin är framförallt lämplig för forskningsfrågor där man vill undersöka hur medlemmar i en grupp eller kultur beter sig, hur de ser och förstår saker, och hur de uppfattar sin verklighet (Denscombe, 2014). Strategin kan även användas i syfte att exempelvis utveckla en teori, eller för att testa en teori. Ett abstrakt exempel skulle kunna vara att man väljer att studera huruvida en viss innovation har påverkat människors beteende eller handlande.

Exempel på utförd studie:
En etnografisk studie om reklamens bidrag till vardagliga interaktioner bland ungdomar hade som syfte att undersöka socialt relaterade reklam-publik-beteenden, det vill säga reklamrelaterade interaktioner. Med studien tittade man närmare på hur reklambudskap bidrar med en social funktion i relation till ungdomars erfarenheter, tolkningar, utvärderingar och ritualer. Studien visade att reklam i sig självt kan ses som en kulturprodukt som genom erfarenheter, tolkning, utvärdering, ritualer och metaforer anmärkningsvärt kan tilldela och förmedla personliga och gruppmässiga innebörder. (Elliot & Ritson, 1999)

Till toppen

 

2. Implementation

Vid utförandet av etnografisk forskning krävs först att forskaren väljer ut och får tillgång till den grupp eller de typer av människor och kulturer som ska studeras. Forskaren spenderar sedan en tämligen lång tid i fältet bland de människor vars liv och kultur ska observeras och studeras. Denne deltar ofta aktivt i dessas liv och aktiviteter, och data samlas in genom observation och ibland även intervjuer. Dokumentation sker framförallt genom anteckningar och inspelningar. (Denscombe, 2014)

Exempel på utförd studie:
I en etnografisk studie om socialt relaterade reklam-publik-beteenden bland unga var ett av de första stegen i implementeringen att identifiera en specifik social grupp eller samhällsgrupp. Man valde ungdoms-publiker, eftersom gruppen visats vara särskilt aktiv i den sociala användningen av olika typer av populär media. För att få tillgång till gruppen valdes sex skolor i nordvästra England ut, där forskaren kunde utföra fältstudier. Forskaren spenderade dagarna fördjupad i olika skolsammanhang, och utförde intervjuer och observationer av grupper under tiden de interagerade i naturliga sociala sammanhang. En specifik subgrupp, ”sixth formers”, valdes ut på skolorna, och forskaren antog rollen som observerande deltagare (participant as observer), eftersom det underlättar studier av ett större omfång av fenomen i ett specifikt sammanhang. Det skulle för forskaren även varit svårt att adoptera rollen som 17-årig skolelev, och att därmed agera som ”complete participant”. På detta sätt kunde forskaren observera en stor bredd av reklamrelaterade interaktioner och utbyten inom gruppen. Data samlades in på skolorna under sex månader genom inspelningar, anteckningar och även gruppintervjuer. (Elliot & Ritson, 1999)

Till toppen

 

3. Att tänka på vid val och implementation av etnografisk strategi

Att få tillgång (”access”) till människor, platser och händelser är en väsentlig del av en framgångsrik etnografisk undersökning. Etnografisk forskning kan innebära särskilt stora svårigheter gällande att få tillgång till miljöer/situationer, eftersom det just krävs en typ av tillgång som undviker att störa naturligheten i situationen. Tillgången bör inte tas för givet, och kan kräva att fältforskaren tar kontakt med en så kallad ”gatekeeper”, som kan hjälpa forskaren att få tillgång till nödvändiga fältarbetesmiljöer och kulturella och sociala grupper. (Denscombe, 2014)

Undersökningen bör behandla totalsumman av alla sociala, kulturella och psykologiska aspekter av samhället, eftersom de är så sammanvävda att de inte går att förstås enskilt. Vikten bör med andra ord inte enbart läggas på att beskriva det som ”är”, utan även på att förklara hur naturen av ett fenomen är kopplat till andra aspekter av det sociala sammanhanget. Att bara beskriva det som sker är inte alltid tillräckligt. (Denscombe, 2014)

Vad gäller säkerhet är det även viktigt för forskare att utöva varsamhet vid kontakt med grupper vars aktiviteter ligger vid gränsen av, eller utanför, lagen. Om forskaren valt att studera exempelvis en kriminell grupp kan såväl dennes hälsa som säkerhet sättas på spel. (Denscombe, 2014)

Även valet mellan att låta sin roll som forskare vara öppen eller hemlig bland de som observeras är viktigt att överväga. Etiska problem kan uppstå om forskaren valt att arbeta under täckmantel och söker att smälta in i bakgrunden genom att anta en roll som passar in i den situation och miljö som studeras. Forskaren kan då inte få ”informerat medgivande” från de studerades sida, och alltså inte erhålla något uttalat tillstånd att observera och dokumentera gruppen som valts. Å andra sidan kan öppenhet om forskarrollen i situationen/miljön som studeras riskera att störa situationens ”naturlighet”, och exempelvis påverka de studerandes beteende. (Denscombe, 2014)

Till toppen

 

4. Datainsamlingsmetoder

Den vanligaste datainsamlingsmetoden för den etnografiska strategin är framförallt observation, vilket utförs under fältarbete. Även intervjuer är dock relativt vanligt förekommande. I huvudsak finns två typer av observationsbaserad research; deltagande observation (participant observation) och systematisk observation (systematic observation). (Denscombe, 2014)

Deltagande observation
Den typ av observation som främst associeras med etnografi, sociologi och antropologi. Används för att undersöka livsstilar, kulturer och övertygelser i specifika sociala grupper. Forskaren deltar i situationen den observerar, och är antingen öppen om sin forskarroll, eller har en förklädd och hemlig roll, så kallad disguised observation. Metoden används oftast för att samla in kvalitativa data. (Denscombe, 2014)

Graden av forskarens deltagande kan dock variera, men man kan i princip säga att det finns tre breda alternativ:

Fullständigt deltagande (total participation): Forskaren antar rollen av någon som deltar i den miljö eller grupp som studeras. Forskarrollen hålls här hemlig.

– Deltagande i naturlig miljö
(Participation in the normal setting): Forskarens roll kan vara känd av vissa så kallade ”gatekeepers”, men är hemlig för de flesta övriga i miljön eller gruppen för att behålla miljöns ”naturlighet”. Forskaren kan observera på avstånd och utföra research utan att faktiskt delta i de händelser och liknande som studeras.

Deltagande som observatör (Participation as observer): Forskaren är öppen om sin roll och ”skuggar” en person eller grupp i deras vardag. Forskaren kan då direkt bevittna intima detaljer om de händelser och kulturer som studeras, och umgås med en grupp snarare än att bli en medlem av gruppen.

(Denscombe, 2014)

Systematisk observation
Observation av interaktioner på platser så som exempelvis skolklassrum. Data samlas in mer systematiskt för att resultatet ska kunna bli mer konsekvent. Metoden används ofta för att samla in kvantitativa data. (Denscombe, 2014)

Både deltagande och systematisk observation inbegriper datainsamling genom:
* Fältarbete i naturlig miljö (Fieldwork in natural settings)
* Direkt observation (Direct observation)


Intervju

Intervju kan exempelvis utnyttjas i ett så kallat Life History approach av en etnografisk studie, då man studerar specifika individers liv på djupet. Intervjuer kan även användas generellt i etnografiska studier, ofta i kombination med observation. I etnografisk forskning kan intervjuer ofta användas för att samla in kvalitativa data. Genom  semi-strukturerade intervjuer, och bland annat gruppintervjuer, kan man exempelvis undersöka människors attityder. (Denscombe, 2014)


Exempel på utförd studie:

I en etnografisk studie om orsaker till intravenösa medicinerings-fel använde man sig främst av observation. En farmaceut följde med sjuksköterskorna under IV-medicineringsronder och dokumenterade de fel som upptäcktes. Ett fel definierades som avvikelser från läkarens preskription, sjukhusets IV-policy eller tillverkarens instruktioner i förberedandet eller administreringen av IV-medicineringen. Studiens egentliga syfte och forskarens egentliga roll avslöjades inte för personalen, och metoden var således en så kallad ”disguised observation”. (Barber & Taxis, 2003a)

Exempel på utförd studie:
I en etnografisk studie om socialt relaterade reklam-publik-beteenden bland unga använde man sig av observation och intervjuer. Forskaren använde sig av deltagande observation, men antog en position som en främst observerande deltagare, då det skulle vara svårt att integrera sig i, och bli en del av, den ungdomsgrupp man skulle studera. Genom observation kunde forskaren dokumentera gruppens interaktion och beteende. Intervjuer användes även för att komplettera observationsdatan, och för att tillhandahålla gruppmedlemmarnas egna redogörelser av deras interaktioner. (Elliot & Ritson, 1999)

Till toppen

 

5. Kunskaper från etnografiska studier

Den etnografiska forskningsstrategin producerar kunskap om framförallt rutiner och olika aspekter av människors vardagsliv och kulturer. Centralt är kunskap om beteenden inom olika grupper och kulturer, hur dess medlemmar förstår saker, och hur de uppfattar sin verklighet. Exempelvis hur ”livet” ser ut i ett klassrum. Den detaljerade information som samlas in om kulturer, beteenden och liknande kan i sin tur användas för att utveckla mer generaliserade och teoretiska slutsatser som kan tillämpas utanför gränserna för den enskilda etnografiska studien, helt enkelt mer generaliserad kunskap om framförallt mänskliga samhällen. Denna kunskap kan i sin tur användas för att exempelvis identifiera olika problem.

Exempel på utförd studie:
I en etnografisk studie om förekomsten och allvarligheten av intravenösa medicineringsfel använde man sig av ”disguised observation”, en variant av deltagande observation då forskarens roll hemlighålls för de som studeras. Genom observation av sjuksköterskornas preparation och administrering av intravenösa läkemedel kunde man identifiera olika medicineringsfel, samt typen och allvarligheten av dessa. Felen som upptäcktes var relaterade till särskilda handlingar. (Barber & Taxis, 2003b)

Till toppen

 

6. Nytta, generaliserbarhet, reliabilitet och validitetsbegränsningar


Nytta och generaliserbarhet

En etnografisk studies generaliserbarhet är framförallt beroende av i vilket syfte den främst utförts. Generellt blir studien mer generaliserbar om den förenar detaljerade beskrivningar av specifika miljöer, grupper, kulturer etc. med behovet att producera upptäckter som har generella implikationer bortom det specifika i den situation som studerats. Lyckas man med detta kan man med etnografiska studier producera mer generaliserad kunskap om mänskliga samhällen. (Denscombe, 2014)

En etnografisk studie kan därför bli mer generaliserbar om forskare:
– Jämför sina upptäckter med tidigare upptäckter inom liknande etnografiska studier.
– Tar i beaktning hur deras upptäckter sammanfaller med, eller motsäger, existerande relevanta teorier och kunskaper om mänskligt och socialt beteende.
– Förklarar betydelsen av ämnet i relation till övertygelser och prioriteringar i forskarens egen kultur.

(Denscombe, 2014)


Reliabilitet och validitet

De konceptuella verktyg forskare använder för att förstå de kulturer eller event som studeras kan aldrig vara helt neutrala och passiva instrument. Det finns djupt rotade tvivel på de etnografiska studiernas objektivitet, eftersom redogörelsen ofrånkomligt blir partisk. Forskaren kan endast använda sitt eget sätt att se på saker och ting, och sina egna konceptuella verktyg för att tolka vad som händer. Det blir då svårare att återge saker ur de studerades perspektiv. Även forskarens biografi, värderingar, erfarenheter och annat kan således påverka resultatet och hur studien utförs. Därmed är det svårt att utföra en studie på nytt för att validera resultatet, och reliabiliteten kan ibland därför även den ses som svag. Det finns även en risk för att främst detaljerade beskrivande redogörelser görs på bekostnad av utveckling av analytisk insikt, eller av bidragande till en teoretisk position. ”Story telling” kan helt enkelt komma att bli det enda syftet, och medföra att studien blir icke-analytisk och icke-kritisk. (Denscombe, 2014)

Till toppen

 

Referenser

Barber, N & Taxis, K. (2003a). Causes of intravenous medication errors: an ethnographic study. Quality & safety in health care. 12(5), ss. 343-347. DOI: 10.1136/qhc.12.5.343

Barber, N & Taxis, K. (2003b). Ethnographic study of incidence and severity of intravenous drug errors. BMJ 326:684. DOI: 10.1136/bmj.326.7391.684

Denscombe, M. (2014). The Good Research Guide : For Small-scale Research Projects. 5. uppl., Maidenhead, Berkshire: McGraw-Hill Education

Elliot, R. & Ritson, M. (1999). The Social Uses of Advertising: An Ethnographic Study of Adolescent Advertising Audiences. Journal of Consumer Research. 26 (3), ss. 260-277. DOI: 10.1086/209562

Annons