Experiment

Experiment innebär manipulation av variabler. Forskaren behöver identifiera utmärkande faktorer och sedan introducera dem eller exkludera dem från situationen så att en effekt kan uppmätas. Experiment innebär detaljerad empirisk observation av förändringar som introducering av potentiella faktorer följs utav. De involverar även en precis mätning av förändringar som observeras. Introducering eller exkludering av faktorer låter forskaren peka ut vilka faktorer som faktiskt orsakar de observerande resultaten som inträffar. (Denscombe 2014)

Det är två typer av variabler som används för experiment, oberoende och beroende variabler. Oberoende variabler påverkar de beroende, en förändring i den oberoende variabeln påverkar den beroende variabeln. Beroende variabler uppstår som ett resultat av denna ändring. Ändras beroende variabler blir det ingen förändring på de oberoende variablerna. (Denscombe 2014)

Hoppa till:
1. Strategins lämplighet
2. Implementation
3. Att tänka på vid val och implementation av experiment
4. Datainsamlingsmetoder
5. Kunskaper från experiment
6. Nytta, generaliserbarhet, reliabilitet och validitetsbegränsningar
7. Referenser

1. Strategins lämplighet

Experiment är lämpliga för förklarande forskning som bygger på väletablerade teorier. Relevanta variabler identifieras som gör att forskningsfrågor i form av hypoteser och forskningsdesign producerar kvantitativa data. Även metoderna som används för experiment associeras oftast med kvantitativ data. Eftersom strategin är beroende av kontroll av variabler och noggranna mätningar av förändringar som uppstår under experimentet, produceras data som är numeriska vilket lämpar sig för statistisk analys. (Denscombe 2014)

Experiment tenderar även att fokusera på observerbara effekter och fungerar bättre för relativt enkla frågor. De är inte lämpade för att ta itu med komplicerade bakomliggande orsaker, som i många sociala fenomen. (Denscombe 2014)

Exempel på utförd studie:
I ett experiment utfört av Harakeh och Vollebergh (2012) diskuterades tidigare forskning om rökning och konstaterade att inflytandet från jämlikar har en stark påverkan på ungdomars rökningsvanor. Även en passiv form av påverkan influerar på så sätt att ungdomar observerar och imiterar sina jämlikar utan att de uppmanas till det. Experimentet gick ut på att undersöka hur en testpersons rökning påverkas när den är i grupp med två andra personer. Författarnas hypotes är att testpersonen kommer vara mest benägen att själv röka om båda de andra två röker, lite mindre benägen om bara den ena röker och minst benägen om ingen av dem röker.

Till toppen

2. Implementation

Experiment utförs antingen i laboratorium eller i fält. I laboratorium kan speciell utrustning eller anläggning användas för inhämtning av detaljerad data om fenomenet som studeras. Fördelar med detta är nära kontroll av variabler och precisering samt konsekventa observationer och mätningar. Den artificiella miljön kan dock påverka sättet som personer reagerar på. (Denscombe 2014)

I fält pågår undersökningen ”på plats” vilket kan vara kontor, skolor eller sjukhus. Här är miljön inte uppbyggd i avsikt för ett experiment. De tillåter forskare att manipulera vissa nyckelvariabler och fokusera på att mäta påverkan som nya faktorer som introduceras i miljön har. (Denscombe 2014)

Experiment utförs oftast med kontrollgrupper. Om en kontrollgrupp och en experimentgrupp från början av experimentet är identiska, där en specifik variabel introduceras till experimentgruppen men inte kontrollgruppen, och där man mot slutet kan uppmäta skillnader på grupperna måste skillnaden ha berott på variabeln som introducerades. (Denscombe 2014)

För experiment är det viktigt att ha i åtanke att människor reagerar på vetskapen att de blir observerade. De ändra sannolikt sitt beteende när de är medvetna om att de iakttas. Detta går att förhindra med att de inte vet om att de blir betraktade genom till exempel att observatören tittar genom en spegel eller att testpersonerna tror att de blir observerade på en annan uppgift än den egentliga. Människor kan också agera olika utifrån vetskapen om att de befinner sig i kontrollgruppen respektive experimentgruppen. Då kan så kallad ”blind trial” användas, där forskaren bedrar den ena gruppen. Exempelvis kan medicinsk forskning använda sig utav placebo, där testpersonen tror att hen får en behandling som i verkliga fall inte har någon effekt. (Denscombe 2014)

Exempel på utförd studie:
Undersökningen om ungdomars rökningsvanor godkändes etiskt utav The Ethics Committee of the Faculty of Social Sciences at Utrecht University. Studiens huvudsakliga syfte förkläddes och studenter kontaktades via campus där de ombads att delta i en studie om musik. Forskarna satte upp ett mobilt laboratorium i en husbil som parkerades utanför campus. I varje session deltog en testperson och två tränade skådespelare. De skulle alla blåsa i en enhet för att mäta kolmonoxid-halten i deras andning, detta maskerades genom att förklara att det var en alkometer eftersom alkohol i kroppen skulle kunna påverka resultaten. Forskaren frågade personerna om de rökte och skådespelarna sa alltid ja. Uppgiften som personerna gjorde gick ut på att utvärdera sex olika musik-klipp och diskutera dem. Skådespelarna instruerades på förhand att gradera musiken liknande testpersonen för att skapa bra stämning. De instruerades även att tända en cigarett i början av uppgiften samt på tredje och femte musik-klippet. Sessioner gjordes även där endast en av skådespelarna rökte samt där ingen av skådespelarna rökte (kontrollgrupp). Efter uppgiften fick de fylla i ett formulär innehållandes ålder, boende och vad de trodde studien handlade om etc. Testpersonerna fick 15 € för sessionen. (Harakeh & Vollebergh 2012)

Till toppen

3. Att tänka på vid val och implementation av experiment

Experiment används för förklarande forskning snarare än utforskande. Fokus ska ligga på varför företeelser sker och hur de kan kopplas till varandra. Undersökningen designas för att förklara kopplingen mellan två eller fler faktorer. (Denscombe 2014)

Undersökningen bör kunna stödja sig på en ganska etablerad grund av kunskap om ämnet som ska studeras. Faktorerna som ska granskas ska väljas på basis av den existerande kunskapen. De ska utses för att de är kända att vara relevanta och betydelsefulla. Till följd av detta är experiment inte så väl lämpad till beskrivande forskning där poängen är att upptäcka vilka faktorer som är betydande. (Denscombe 2014)

Den kunskap om ämnet som krävs betyder vidare att det borde vara möjligt att forskningsfrågorna utformas i form av hypoteser. Hypotesen kan dels visa undersökarens kunskap om tidigare forskning i form av en prognos vilket kan hanteras experimentellt och dels ge en riktning till efterföljande undersökningar. Hypotesen ger mening till variablerna som väljs. (Denscombe 2014)

Experiment kan även innehålla artificiella uppställningar som är olikt de från den riktiga världen. Även etiken måste iakttas vid utformning av experiment. Experimentet kan eventuellt vålla skada till testpersonerna. (Denscombe 2014)

Till toppen

4. Datainsamlingsmetoder

I experiment används både ett pre-test och ett post-test för att göra mätningar innan och efter introduktionen av variabeln som blir undersökt. Kontrollgrupper används för jämförelser med experimentgruppen. Människor eller objekt i respektive grupp består av slumpmässiga urval. Experiment innebär även kontroll eller introduktion av en variabel vars påverkan experimentet avser observera. (Denscombe 2014)

Exempel på utförd studie:
En studie konstaterade att det enligt tidigare forskning finns kopplingar mellan spelandet av action-tv-spel och förbättrad uppmärksamhet, matematisk prestanda och ångest i utbildning. Studien ämnade att testa detta förhållande. (Novak & Tassell 2015)

I ett utav experimenten som genomfördes fick testpersonerna först fylla i ett frågeformulär för att mäta deras erfarenheter, bara de utan erfarenhet av action-spel ingick i studien. Testpersonerna slumpades därefter till två grupper, de som skulle spela action-spel (experimentgrupp) och de som skulle spela ett icke-action-spel (kontrollgrupp). Experimentet pågick i laboratorium där testpersonerna först fick genomgå ett flertalet test (pre-test): ett mentalt test, ett minnestest, ett matematiskt test, och svara på två enkäter som handlade om kognition, matematisk ångest och självförtroende. Dessa gav alla kvantitativ data. Därefter spelade testpersonerna spel i 10 timmar för att sedan utföra samma test ännu en gång (post-test). Resultaten erhölls ur pre-testet och post-testet som sedan jämfördes mot varandra. (Novak & Tassell 2015)

I studien om rökning bland ungdomar användes observation för att räkna hur ofta en testperson tände en cigarett under sessionen. (Harakeh & Vollebergh 2012)

Till toppen

5. Kunskaper från experiment

Experiment är empiriska undersökningar utformade för att undersöka egenskaper hos specifika faktorer och relationer mellan dem. Enskilda faktorer isoleras för att observera deras effekt i detalj. Syftet är att upptäcka nya relationer eller egenskaper hos det som utforskas eller för att testa existerande teorier.

Exempel på utförd studie:

I studien om ungdomars rökningsvanor kunde slutsatsen dras att om en person röker i en grupp påverkar det andra ungdomar till att röka. Däremot påverkade två rökande personer i gruppen inte avsevärt mycket mer än om en gjorde det. Författarna skriver att det är den första studien inom det här ämnet med experimentdesign och att det krävs ytterligare studier för att bekräfta resultaten, speciellt då hypoteserna (som inte helt stämde med resultaten) drogs baserat på tidigare forskning. Författarna rekommenderar hursomhelst striktare policys angående rökning på skolor samt att rökning bör förbjudas på offentliga platser såsom tåg, flygplan och restauranger. De föreslår vidare att anti-rökningsprogram sätts upp, i förebyggande syfte och för de som försöker sluta med rökning, som informerar om passiv påverkan och att det behövs endast en rökande person i närheten för att bli just påverkad. (Harakeh & Vollebergh 2012)

 

Till toppen

6. Nytta, generaliserbarhet, reliabilitet och validitetsbegränsningar

Experiment anses av manga vara den mest vetenskapliga strategin och därmed den mest trovärdiga inom forskning. Strategin har en status av att associeras med hårddata och en känsla av objektivitet och opartiskhet i fråga om upptäckterna. Experiment kan ge en hög nivå av precision och enhetlighet när det kommer till mått som ligger till grund för datan. De utförs under förhållanden som innebär kontroll av relevanta variabler som gör det möjligt för forskare att identifiera den exakta orsaken till händelser som observeras. Utförs experimentet även i laboratorium kan experimenten kontrolleras genom repetition utav andra forskare. Med fältexperiment är dock möjligheten för repetitioner begränsad. (Denscombe 2014)

Dock kan laboratorieexperiment ifrågasättas om den uppsatta situationen verkligen motsvarar verkliga situationer eller om laboratorieexperiment uppmuntrar konstgjord respons i konstgjord miljö. Och när slumpmässig fördelning i kontrollgruppen och experimentgruppen inte är möjlig ifrågasätts om grupperna verkligen matchar varandra. Forskare behöver vara säkra på att det inte finns något inslag av att de valt ut testpersoner och att grupperna är likvärdiga. (Denscombe 2014)

Till toppen

7. Referenser

Denscombe, M. (2014). The Good Research Guide : For Small-scale Research Projects. 5. uppl., Maidenhead, Berkshire: McGraw-Hill Education

Harakeh, Z., & Vollebergh, W. A. (2012). Young adult smoking in peer groups: an experimental observational study. nicotine & tobacco research, nts183.

Novak, E., & Tassell, J. (2015). Using video game play to improve education-majors’ mathematical performance: An experimental study. Computers in Human Behavior, 53, 124-130.
Annons