Tvärsnittsstudier

Vid tvärsnittsstudier vill man mäta en särskild aspekt av ett socialt fenomen eller en trend. Detta gör man genom att samla in fakta för att kunna testa en teori. Inom den samhällsvetenskapliga forskningen är det vanligt att man utför studien genom att ställa frågor till människor inom den tilltänkta målgruppen vilket gör intervjuer och enkäter till de vanligaste datainsamlingsmetoderna här. Detta kan ske ansikte mot ansikte, över telefon, via internet eller genom brev på posten. Bland datainsamlingsmetoderna går det även att finna observationer och dokumentstudier. I detta avsnitt kommer vi dock att titta närmare på intervjuer och enkäter. (Denscombe, 2014)

Hoppa till:

1. Strategins lämplighet
2. Implementation
3. Att tänka på vid val och implementation av tvärsnittsstudier
4. Datainsamlingsmetoder
5. Kunskaper från tvärsnittsstudier
6. Nytta, generaliserbarhet, reliabilitet och validitetsbegränsningar
7. Referenser

1. Strategins lämplighet

Som Denscombe beskriver så har tvärsnittsstudier särskilda karaktärsdrag som utmärker dem. (Denscombe, 2014)

  • Empirisk forskning. Detta innebär att man syftar till att söka nödvändig information från relevanta människor, platser och deras personliga erfarenheter och bakgrunder.
  • Under en specifik tidpunkt. Tvärsnittsstudier söker svar på hur läget ser ut under en specifik tidpunkt, snarare än hur det ser ut under en längre tidsperiod.
  • Heltäckande bild. Tvärsnittsstudier kan innebära att man genomför en omfattande och bred täckning av det område som undersöks. Därför kan de bli stora till antalet deltagare i studien.
  • Detaljerad granskning. Tvärsnittsstudier kan också undersöka områden i djupare detalj, vilket då tenderar att ge en mer detaljrik bild av nuläget men från ett mindre antal deltagare. (Denscombe, 2014)

Exempel på studie:

År 2014 genomfördes en tvärsnittsstudie med enkät som datainsamlingsmetod i ett examensarbete på Luleå tekniska universitet. Tvärsnittsstudien genomfördes som en del av ett större arbete där syftet var att undersöka konsumenters förtroende till e-handelsplatser. Orsaken till tvärsnittsstudie som val var att få en kartläggande och informationsrik datainsamling från ett stort antal deltagare. Hundra personer svarade på frågor kring deras internet- och e-handelsvanor. (Bergvall & Demblad, 2004)

För att återkoppla till de karaktärsdrag som är beskrivna ovan så är detta exempel på en typisk tvärsnittsstudie eftersom den är empirisk, där den samlar information från deltagarnas egna erfarenheter och tankar kring e-handel. Enkäten genomfördes under en specifik tidpunkt i deltagarnas liv genom att låta dem besvara enkäten vid ett tillfälle och undersöka deras tankar och vanor vid just detta tillfälle.  Undersökningen syftade till att ge en heltäckande bild genom att erbjuda enkäten till ett brett omfång av konsumenter sett till ålder och kön. Man ställde flertalet frågor för att skapa en grundförståelse för konsumenternas bakgrund som deltagare och vidare specifika frågor kring deras internet- och e-handelsvanor.

Till toppen

2. Implementation

Johannesson och Perjons har författat en bok om designvetenskap som har sin grund inom it-området. Deras bok riktar sig alltså mot det it-orienterade området inom vetenskap. (Johannesson & Perjons, 2012)

De beskriver att en tvärsnittsstudie här ofta börjar med att man genererar data från en stor grupp av deltagare, till exempel människor eller system. Detta kan ske genom olika datainsamlingsmetoder där enkäter eller dokumentstudier brukar vara vanliga tillvägagångssätt. Man vill sedan analysera datamängden, som vanligtvis är kvantitativ, för att finna likheter att dra slutsatser utifrån. (Johannesson & Perjons, 2012)

Exempel på studie:

Vi kan här titta närmare på exemplet med tvärsnittsstudien som utfördes gällande konsumenters förtroende till e-handelsplatser. Författarna valde att genomföra en tvärsnittsstudie för att ge ett kartläggande och beskrivande resultat, och valet föll på metoden enkäter eftersom de med dessa kunde undersöka ett fåtal variabler från ett stort antal deltagare. (Bergvall & Demblad, 2004)

Variablerna valdes med grund i litteratur inom området e-handel. Dessa variabler undersöktes sedan genom att man erbjöd konsumenter av e-handel att besvara en webbenkät med specifika frågor (s.6). Insamlingsmetoden var av kvantitativ karaktär eftersom frågorna hade förutbestämda svarsalternativ (s.5). När det uppsatta målet på hundra respondenter hade uppnåtts gick man vidare till att sammanställa informationen till en resultatdel. Med grund i resultatdelen kunde man sedan undersöka resultaten djupare för att hitta intressanta samband i datan och denna undersökning sammanställdes i en analysdel i rapporten. (Bergvall & Demblad, 2004)

Till toppen

3. Att tänka på vid val och implementation av tvärsnittsstudier

Som Denscombe beskriver så behöver man ha i åtanke att olika typer av datainsamlingsmetoder inom tvärsnittsstudier har sina egna för- och nackdelar och därför är det viktigt att man anpassar valet av metod efter vilken typ av projekt det är man utför. Gällande intervjuer och enkäter kan följande variabler vara av vikt:

  • Målet med studien. Vill man samla data från en stor mängd människor för att hitta likheter och göra generaliseringar utifrån, eller vill man ha det från en mindre grupp som istället är specifikt insatta i ämnet man undersöker? Enkäter är ett enklare sätt att fånga in ett stort antal deltagare genom, medan intervjuer kan ge möjlighet till en djupare förståelse för det man undersöker genom djupdykningar och följdfrågor under intervjuns gång.
  • Tidsmässigt är enkäter enkla att skicka ut till ett stort antal deltagare medan intervjuer kan kräva längre tid att genomföra och därmed ge ett mindre deltagarantal.
  • Resurser tillgängliga. Vilka praktiska möjligheter finns det för att hantera ett stort antal enkätsvar alternativt har man rent praktiskt möjlighet att utföra intervjuer med den tilltänkta målgruppen, inom rimligt avstånd och med rätt utrustning?
  • Behovet av direkt kontakt. Hur viktigt är det att man träffar deltagarna i studien eller är det möjligt att genomföra undersökningen på distans utan att för den delen riskera kvaliteten i resultatet? (Denscombe, 2014)

Till toppen

4. Datainsamlingsmetoder

Intervju

En intervju innebär att ledaren ställer frågor till deltagaren utifrån en förutbestämd agenda. Den kan antingen vara av strukturerad art, vilket innebär att den strikt följer ett protokoll. Den kan också vara av semi-strukturerad eller ostrukturerad art, där agendan är fri och där det ges möjlighet för deltagaren att gå in på sidospår under intervjuns gång. (Johannesson & Perjons, 2012)

Exempel på studie:

År 2009 genomfördes en tvärsnittsstudie kring distriktssköterskors arbetstid och där intervjuer med kvalitativ datakaraktär var en av datainsamlingsmetoderna. Man började med att hämta tillstånd från vårdcentralers verksamhetschefer om att genomföra intervjuer med den anställda personalen. Därefter genomförde man en provintervju med en person i målgruppen att testa innehåll, teknik och utrustning med, för att säkerställa god kvalitet på intervjuerna. Efter detta genomfördes intervjuerna med en distriktssköterska åt gången, där man började med frågor om deras bakgrund och sedan ställde frågor som var orienterade åt det öppna hållet för att ge deltagarna möjlighet att svara mer fritt och själva styra innehåll och riktning under samtalets gång. (Borelius, 2009)

Enkät

En enkät är ett dokument bestående av ett antal frågor som deltagare av studien besvarar.  Frågorna kan ha förutbestämda svar eller vara av mer öppen art där deltagarna tillåts svara med egna ord. (Johannesson & Perjons, 2012)

Exempel på studie:

Ett exempel på denna datainsamlingsmetod är undersökningen kring e-handel som finns beskriven längre upp i detta avsnitt. Författarna av rapporten genomförde en tvärsnittsstudie med webbenkäter för att samla in sin data. Valet föll på att genomföra enkäterna via webben med motiveringen att det var kostnads- och tidseffektivt och gjorde det enkelt att sammanställa datan. De valde att ställa frågor med förutbestämda svar att få kvantitativ data utifrån. (Bergvall & Demblad, 2004)
Till toppen

5. Kunskaper från tvärsnittsstudier

Tvärsnittsstudier är kartläggande och undersöker ett visst tillstånd vid en specifik tidpunkt. De undersöker ett ämne och syftar till att ge kunskap om tillståndet där och då. De undersöker däremot inte ämnet vid olika tillfällen, vilket kan göra det svårare att se orsakssamband eller hur en utvecklingskurva skulle kunna se ut. Vill man se utveckling av tillståndet över tid eller förstå orsaker till resultatet kan man därför behöva kombinera tvärsnittsstudierna med flera studier, eller annan typ av kunskap där man kan hitta samband och orsaker till resultaten. (Denscombe, 2014)

Kunskapen som produceras av tvärsnittsstudier kan vara av både kvantitativ och kvalitativ karaktär, beroende på vilket datainsamlingsmetod man väljer och hur man väljer att utföra den. Enkäter brukar typiskt kunna användas för kvantitativa mängder, medan intervjuer används för kvalitativ data, även om det också kan vara vice versa. (Denscombe, 2014)

Exempel på studie:

Detta kan vi se i exemplet med intervjuerna av distriktssköterskor som nämnts tidigare i detta avsnitt, där valet att ställa öppna frågor gav en rikare, friare svarsrespons och kvalitativ data att analysera (Borelius, 2009). Däremot innehöll webbenkäterna som skickades ut i studien kring e-handel frågor med förutbestämda svar, vilket begränsade respondenternas möjligheter att svara och därmed gav ett kvantitativt dataresultat som var jämförbart i större utsträckning (Bergvall & Demblad, 2004).

Till toppen

6. Nytta, generaliserbarhet, reliabilitet och validitetsbegränsningar

Nyttan med denna kunskap är att man får den direkt från den riktiga världen, där man alltså måste gå ut och sätta sig in i den miljö som man undersöker, och hämta datan från dess riktiga miljö. Man kan sedan använda sig av denna kunskap för att säga något om det nuvarande tillståndet, och i kombination med fler undersökningar säga något om utvecklingen i det specifika området. (Denscombe, 2014)

Tvärsnittsstudier används ofta för att undersöka ett område på bredden vilket ger en kartläggning, och då vill man ha ett så stort deltagarantal som möjligt inom ramarna för studien. Detta gör det möjligt att arbeta med generaliseringar, där man med större respons kan få en större jämförbarhet inom målgruppen. (Denscombe, 2014)

För att tvärsnittsstudier ska kunna ge reliabilitet så krävs att man kan förlita sig på studiens genomförande, de som deltog i studien och slutligen resultatet av den. Detta kan bli svårare att kontrollera när studien genomförs på distans och där man inte har direktkontakt med varje deltagare. Man bör i så stor mån som möjligt säkerställa att deltagarna är tillförlitliga, att de är vilka de uppger sig vara och att de svarar sanningsenligt, vilket man skulle kunna genomföras med kontrollfrågor som kan bekräfta deltagarens identitet. Detta går också hand i hand med validiteten av studien, som handlar om hur säker man är på att man undersökt rätt område. Genom att motivera deltagarna till nyttan med att delta i studien så kan man öka deltagarantalet och också öka chansen att intressera deltagare från rätt målgrupp till att delta. (Denscombe, 2014)

Till toppen

7. Referenser

Bergvall, O. Demblad, A. (2004). Tillit till e-handelsplatser. Luleå tekniska universitet: Institutionen för industriell ekonomi och samhällsvetenskap.
Borelius, C. (2009). Distriktsköterskors arbetstid i fokus. Högskolan i Dalarna: Akademin hälsa och omvårdnad (s.19)
Denscombe, M. (2014). The Good Research Guide: For small-scale social research projects. Berkshire: Open University Press.
Johannesson, P. Perjons, E. (2012). A Design Science Primer. Tryckt av CreateSpace.
 

Till toppen

Annons