Grundad teori

Grundad teori (eng. grounded theory) är en forskningsstrategi som enligt M. Denscombe (2014) har sitt ursprung i boken The Discovery of Grounded Theory. Grundad teori går ut på att man som forskare i, vanligen socialvetenskap, vill generera nya teorier i sitt forskningsområde. Att en teori också ska vara grundad innebär att de teorier som formuleras utav forskningen skall vara välförankrade i empiriska undersökningar som är gjorda i vanliga situationer i verkligheten. På så sätt kan man se grundad teori som bakvänd, istället för att testa teorier i verkligheten så formulerar man teorier utefter vad man observerar i verkligheten. (Denscombe, 2014)

Som följd av detta måste grundad teori vara flexibel och utvecklande, de teorier man kommer fram till skall kunna förändras när mer data samlats in och analyserats. Det innebär att man som forskare måste vara öppen för förändringar i sin studie, till skillnad från andra strategier för kvalitativa undersökningar så bör man inte ha fastställt exakta ramar för exempelvis vad och vem som ska ingå i studien utan man bör kunna anpassa både sig själv och studien. (Denscombe, 2014)

När man använder grundad teori som strategi för sin forskning så finns det några begrepp som är centrala. Teoretiska urval handlar om att följa upp sitt initiala val av plats för en undersökning, det beskrivs närmare under implementation av grundad teori. Kodning och kategorisering är det strukturerande arbetet av insamlad data som sedan efterföljs av analysering och konceptualisering, Dessa begrepp och även begreppet teoretisk mättnad beskrivs utförligare under datainsamlingsmetoder.

 

Hoppa till:
1. Strategins lämplighet
2. Implementation
3. Att tänka på vid val och implementation av grundad teori strategi
4. Datainsamlingsmetoder
5. Kunskaper från grundad teori
6. Nytta, generaliserbarhet, reliabilitet och validitetsbegränsningar
7. Referenser

 

1. Strategins lämplighet

Grundad teori betraktas av de flesta som en kvalitativ forskningsstrategi och forskare inom olika socialvetenskapliga discipliner brukar kunna ha god nytta av grundad teori som forskningsstrategi, i synnerhet om man vill studera mänsklig interaktion eller om man vill undersöka nya områden där tidigare forskning är bristfällig eller helt saknas. (Denscombe, 2014)

Ett exempel på en utförd studie:
I en artikel beskriver Dauna L. Crooks (2001) hur man med grundad teori i kombination med ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv kan studera kvinnors hälsa. Hon menar att medicinska studier som framställs i syfte att belysa sjukdomar och ohälsa hos kvinnor missar att ta vara på erfarenheten som de drabbade kvinnorna har. Med grundad teori kan man enklare samla in kunskap och formulera teorier om hur kvinnor reagerar och erfar sjukdomar och ohälsa, kunskap och teorier som inte fångas in vid vanliga kliniska medicinska studier. (Crooks, 2001)

Till toppen

2. Implementation

Att implementera grundad teori börjar med att man bör välja en plats eller situation som är konkret och relevant. En konkret plats eller situation skulle kunna vara en mindre arbetsgrupp eller en viss händelse som drabbar specifika människor. Att det konkreta är relevant innebär att man som forskare rimligen skall kunna anta att den information man inhämtar kommer att komma till nytta. När man sedan ska utveckla sin forskning och inhämta mer data från andra platser så tillämpar man teoretiskt urval (eng. theoretical sampling). Urvalen sker efter sex olika kriterier man ska ta hänsyn till när man väljer nya platser att inhämta ny data från. (Denscombe, 2014)
Denscombe (2014) beskriver de sex kriterierna såhär:

  • En ny plats skall väljas medvetet av forskaren för att forskaren ser att platsen kommer bidra till forskningen.
  • Insamlad data skall ses som kumulativ, forskaren skall inte avfärda tidigare insamlad data som irrelevant eller överflödig utan se det som en helhet.
  • Urvalen skall inte väljas slumpmässigt, de ska heller inte väljas på måfå utan nya platser måste ha relevans för forskningen.
  • Koncentrationen kommer gå från bredd till djup. Forskarens ambition ska i början vara att ha ett brett urval som med tiden mynnar ut i att forskaren kan fokusera på de koncepten med störst relevans.
  • Forskaren måste vara flexibel för att kunna tillägna sig möjligheter att utforska nya platser men också för att kunna tillåta sig utforska nya delar som inte var avsiktliga från början.
  • Forskaren ska inte på förhand kunna specificera hur urvalen ser ut eller i vilken omfattning olika platser kommer att bidra, inte heller när det är slut på urval.

3. Att tänka på vid val och implementation av grundad teori

När man väljer grundad teori så finns det några aspekter man bör ha tänkt över innan man inleder sin forskning. För det första är det väldigt svårt att planera forskningen, i och med att man nyttjar teoretiska urval så är man begränsad i sin möjlighet att själv bestämma över urvalen eller när insamlingen av data är slut. För det andra är det en komplex forskningsstrategi som lägger stort ansvar hos forskaren att förstå och kunna analysera data utan någon egentlig vägledning. Slutligen så måste man också tänka på i vilken kontext man genomför sin undersökning, det kan finnas kontextuella faktorer som har påverkat data men som inte tagits i beaktande i den lilla, konkreta situation som undersökningen genomfördes i (t.ex. sociala faktorer, kön och etnicitet). (Denscombe, 2014)
Till toppen

4. Datainsamlingsmetoder

Att tänka på när man samlar in data för grundad teori är att den bör vara i ett så ”rått” tillstånd som möjligt. Man bör därför använda metoder som inte är strukturerade till en allt för stor grad, sen spelar det mindre roll huruvida man nyttjar enkäter, intervjuer eller observationer. I grundad teori så ligger det stora arbetet i att analysera insamlad data, viktigt vid analysen av data är att inleda med att koda och kategorisera data. Att koda data sker i tre olika steg (Denscombe, 2014):

  1. Öppen kodning, innebär att man direkt beskriver data med ord eller fraser som återspeglar innehållet.
  2. Axial kodning (eng. axial coding) , innebär att man försöker hitta nyckelkategorier genom att hitta associationer mellan olika koder.
  3. Selektiv kodning, innebär att forskaren fokuserar på de nyckelkategorier man tidigare kommit fram till och att man formulera koncept.

Koncept är grunden för utvecklandet av teorier, genom korta formuleringar är koncepten tänkta att sätta ord på hur de olika nyckelkategorierna relaterar till varandra. Datainsamlingen slutar inte förrän man nått teoretisk mättnad (eng. theoretical saturation), vilket innebär att den nya data som samlas in inte längre bidrar till analysen och utvecklingen av koncept utan istället endast bekräftar den redan insamlade data. (Denscombe, 2014)

Arbetsprocess för grundad teori
Figur 1 – En schematisk översikt över processen för formandet av grundad teori. (Pandit, 1996, s. 8)

Exempel från utförd studie:
I artikeln ”Grounded Theory and Organizational Research” beskriver författarna hur grundad teori inom organisationsforskning kan användas för att undersöka just olika organisationer. De poängterar att man gärna kan använda flera olika metoder för insamling av data men visar ett exempel utifrån observationer och anteckningar, därefter visar de hur man kan koda anteckningarna för att utveckla koncept. De förklarar också att processen för grundad teori inte är linjär utan att den i viss mån är iterativ och att man måste vara beredd att samla in data från andra observationer. (Martin & Turner, 1986)
Till toppen

5. Kunskaper från grundad teori

Grundad teori lämpar sig väl om man söker förklara lokala fenomen med en teori, just en teori är också den huvudsakliga slutsatsen man ämnar landa i med sin forskning. Pandit (1995) kom i sin forskning fram till ett teoretiskt ramverk för hur organisationer drabbas av och återhämtar sig från en tillbakagång.

6. Nytta, generaliserbarhet, reliabilitet och validitetsbegränsningar

Grundad teori är inte ämnad att generalisera, att överföra teorier till andra scenarier än de specifikt studerade fungerar förmodligen inte, i och med att forskaren har varit medvetet selektiv i sitt urval.

Tack vare att teorierna är grundade i observationer av verkligheten så kan vi också säga att teorierna har god trovärdighet. Har forskaren dessutom varit väldigt noggrann och redovisat var, när och hur han eller hon samlat in data och olika val som gjorts och varför kan vi också anta att pålitligheten i teorin som formulerats kan antas vara god.
Till toppen

7. Referenser

Crooks, D. L. (2001). THE IMPORTANCE OF SYMBOLIC INTERACTION IN GROUNDED THEORY RESEARCH ON WOMEN’S HEALTH. Healt Care for Women International, 22(1-2), 11-27. doi:10.1080/073993301300003054
Denscombe, M. (2014). The Good Research Guide : For Small-scale Research Projects. 5. uppl., Maidenhead, Berkshire: McGraw-Hill Education
Martin, P. Y., & Turner, B. A. (1986). Grounded Theory and Organizational Research. Journal of Applied Behavioral Science, 22(2), 141-157.
Pandit, N. R. (1996). The Creation of theory: A Recent application of the Grounded Theory Method. The Qualitative Report, 2(4), 1-15. Retrieved from http://nsuworks.nova.edu/tqr/vol2/iss4/3
Till toppen

Annonser